Revanschen

Tina i Trollhättan skrev ”Bandy gör gott för själen”.
Jag svarade ”Ja, verkligen”.
Efter kvällens match är jag inte lika säker.
Är det verkligen bra för en gammal mans själ att utsätta sig för en drabbning likt kvällens?
Nerverna går i spinn och det onda sinnet rinner till.
Men det gick ju vägen.
Till slut.
Så det är nog rätt bra ändå.

I morse när tuppen gal kom det snö.
Jag fick mörka tankar.
Dessutom är det Karl-dagen.
Snöar det den dagen ska det snöa i fyrtio dagar.
Tack och lov upphörde det strax efter jag stämplat in på fabriken.
Det sken upp och förhållanden för eftermiddagens bandymatch blev i det närmaste perfekta.
Graderna var sju under noll då jag körde upp till arenan.
Graderna sjönk under de nittio minuterna det spelades bandy och blev femton under samma nolla då jag körde hem.
Så det nöp lite om snoken innan domaren blåste för sista gången.

Vi tar väl oss igenom matchen då.
En match som blev en mycket trevlig match.
Åtminstone med rödvita ögon.
Och fram till sista sekunden.

Halvlek ett.
När de bägge manskapen glider in på isen ser jag en gammal trotjänare i matchkläder.
I en svart målvaktströja med #40 på ryggen.
En av landets mest lojale spelare.
Marcus ”Mogge” Lindgren.
Lade handskarna på hyllan för två år sedan och har efter det agerat målvaktstränare för våra målmän.
I dessa tider då trupper ändras från en dag till nästa skrevs ”Mogge” in i truppen då Oskar Sundqvist känts sig krasslig redan inför resan ner till Falun förra helgen.
Idag fick han nöta bänk då Joel Snäll är pigg och kry.
Och jäkligt bra.

När klockorna såväl i Gamla Stan som i övriga landet klämtade 16:30 tog kvällens domare, Petri Kuusela, luft i lungorna och flöjtade igång en drabbning som skulle innehålla lite av varje.
Avslaget gjordes av den vitklädde #68 Elliot Hellström.
Om mitt minne inte spelar mig spratt (vilket det ofta gör) så gjorde denne unge Hellström sitt första mål i Falu BS just på denna arena.
Nu gör han ett fint avslag.
Distinkt.

I minut två kommer matchens första avslut.
Anton Voronchikhin skjuter ur snäv vänstervinkel.
Målmannen i FBS heter Patrik Hedberg och har nog gjort miljoner svårare saker i sin långa karriär än att plocka denna potatis.

Inledningen är fartfylld.

Minuten är nu sex.
Han får långt senare pris som bäste man i vit skjorta.
Mikael “Osten” Olsson.
Ett val jag inte tror många lägger ut namninsamlingar mot.
Han var motorn i den vita maskinen.
Drev på sitt lag i offensiven.
Och i denna sjätte minut vispar han iväg en ormdödare.
Från femton meter.
Möjligen att den träffar nån orm på vägen och ställer Joel i målet.
Bara för sekretariatet att trycka upp 0-1 på tavlan bakom Hedberg.

Han precis krafsa ned några ord om ormdödaren då två minuter i rampljuset för Kalix Niklas ”Sunken” Sundqvist börjar.
Minut åtta och minut tio.
”Sunken” ordnar fram två hörnor på sin högerkant.
Den första.
1-1 upp i nättaket.
Johan Sundquist.
2-1 då Simon Viklund hugger som en reptil på returen efter ”Tony” Voronchikhins skott.
Som en reptil….fasligt vad det handlar om ormar.

Kvarten gången och jag trivs.
Perfekta förhållanden.
Trevlig och fartfylld bandy.
Bandy gör gott för själen.

Kalix tredje högerhörna.
Ska det bli ännu ett?
Hedberg räddar med höger benskydd.
Och på fjärde högerhörnan får samme Hedberg göra rätt för brödfödan.
Räddning av klass på ”Tonys” missil.

När vi kryper upp mot halvtimmen tycker jag mitt röda lag är det bättre laget där nere på den blänkande scenen.
Många delaktiga framåt och defensiven är tät som betong.
Gästerna skapar ingenting som får mig att hurvas i de allt mer sjunkande kallgraderna.

Trettiofyra minuter av väntan är över för de vitklädda.
Man får sin första, och efterlängtade, hörna.
Från höger.
Där grillkåtans eld inbjuder till värme och en kopp kaffe.
Hörnan gick bom.
Måhända blev lockelsen för stor för petaren.

Matchen fortsätter i samma mönster.
Falun bygger anfall via ”Osten” Olsson.
Röda försvaret är så tätt att inte den minsta lilla insekt skulle ta sig igenom.
Och de målchanser som skapas är röda.
Hörnor och ett och annat skott.
Men inga mål.
Vilket gör att mina nervtrådar börjar trassla ihop sig.
2-1 är ingen betryggande ledning.
2-1 är lite för lite.

Runt minuten som heter fyrtio får hemmalaget två utvisningar i tät följd.
Det gör inte att knutarna på nervtrådarna löser upp sig.
Nu blir det hemskt.
Spelarna i FBS anar morgonluft i kvällningen.
– Håll i bollen, manas det från Kalix regering.
Och spelarna följde order.
Håller i bollen på ett briljant sätt hela vägen fram till paus.
Vackert att se.

Paus
Tung musik i högtalarna.
DJ Hellman i sekretariatet bjuder oss på Gällivares bidrag till svensk musik.
Hooja.
”Vi kan ju konstatera att jag levererar, när jag är på dansgolvet jag attackerar…..”
Svänger så det svartnar.
Och texten passar ju bra in på Simon Viklunds afton.
Hittills ett mål.

Halvlek två.
Levererande Viklund står för avslaget.
Och vi är igång.
I underbart vinterväder.

Kalix börjar med två man på syndernas bänk.
De har kvar runt fem-sex minuter på denna skammens bänk.
Vi minns mantrat från slutet av första halvlek.
– Håll i bollen!
Låt tiden gå.

Kalix får första läget då Simon långt ner till vänster om buren slår en hård passning in mot samma bur där Tuomas Mokko är milli….mikrometrar från att styra in 3-1.
– Oooo, hörs från läktaren.

Och givetvis.
Istället för 3-1 och lite lättare att stå still och andas i lugnt tempo.
Fyrtioåttonde minuten.
FBS skapar sin tredje hörna.
Från höger.
I och med två man på botbänken är muren i målet gles som en hockeyspelares garnityr.
Piip, ljuder genom den allt kallare fredagskvällen.
Petaren petar.
Skytten skjuter.
Målman Snäll räddar.
Den glesa muren har inte riktigt kommit igång efter pausen.
Lite sömnigt agerande och #98 Isac Johansson kan peta in returen.
2-2 och spänningen ökar.

Strax efter har hemmalaget sitt första avslut.
Janne Rintala.
Det hade rymts en rostig Fiat mellan ribban och bollen på det skottet.
Han skulle ta revansch senare.
En fantastisk revansch.

Men innan dess ska Simon Viklund leverera.
På dansgolvet attackera.
Klockan är femtiofem.
Kalix skapar sin tionde hörna.
Från vänster.
Likt en gammal vilda västern-hjälte skjuter han blixtsnabbt.
Simon “John Wayne” Viklund.
3-2.
Hörna tio.
Tröja tio.

Man kan ana att tempot bedarrat lite från första rundan.
Lite mer avvaktande.
Lite försiktigare.

”Tony” tvingar Hedberg till fin räddning.

Och när vi passerat timmen.
Sextioförsta minuten.
Ännu en röd hörna.
Även denna från vänster.
Från det hörn där publikmassorna tidigare vällde in.
”Sunken” petar in bollen till hugade spekulanter av målskytte.
Simon som siste skytt i ledet vräker sig fram bland rusande vitskjortor och föser in bollen med en urkraft från Lievägen.
Hooja.
Viklund blir med kraft och vilja tremålsskytt.
4-2.
Min puls går ner i tempo.
Men det är oceaner av tid kvar.

Det går endast fyra vågor på denna ocean.
Sextiofemte.
Gästerna får ett frislag lite till vänster strax utanför straffområdet.
Ett stenhårt frislag.
Joel kan inte hålla bollen.
Och på den tappade bollen ser vi ännu en reptil.
En kobra som hugger.
# 68 Elliot Hellström fortsätter göra mål på vår arena.
Lite ful ovana kan tyckas.
4-3.

Nu är det åter full attack på dansgolvet.
Två lag som vill vinna.
Framåt kamrater!
Bra match kan jag tycka.

Vår kapten Johan visar en vilja av granit då han på egen hand avvärjer ett vitt uppspel med en ursinnig kraft åker ikapp och sliter, river och trasar sönder den vite spelarens alla intentioner till anfall.
Sånt gör en gammal gråhårig uv stående på trappen upp till damernas omklädningsrum tårögd.

Jag skriver när klockan passerat sjuttio att jag börjar ana lite vitt övertag nu.
Pumpar på i jakten på kvittering.
Med dirigent Olsson hållandes i taktpinnen.
De klara målchanser är dock knappt synbara.
Röda försvarsspelet fungerar prickfritt.
Och där längst bak står fältmarskalk Jonathan ”Böna” Johansson.
Omutbar.
Fick av juryn stadens nycklar för sin insats.

4-3.
Tumskruven dras åt.

Sista kvarten inleds med en röd utvisning.
Den ville jag inte ha.
Jag vill ha ett rött mål.
Denna spänning är inte hälsosam.
Men den är förbaskat rolig.
Idrott är som allra bäst när den är spännande.

Falun får sin fjärde hörna.
Från vänster.
Må den inte……
Det kan ha varit Faluns mest misslyckade hörna i historien.

De två senaste hemmamatcherna (som bägge spelades under en helg ifjol) har slutat 4-4.
Ska detta bli samma visa?

En svag doft av rött straffslag då Tuomas Mokko vräks över ända när klockan närmar sig åttio.
– Nå niin, säger domare Kuusela och viftar avvärjande med armarna.
Mnjaa, men okej mina nya glasögon kanske är lite färgade.

Åttiofyra.
Kalix får frislag i drömläge.
På linjen till straffområdet.
Nu!
Nä!
Jag vet inte hur många sån här frislagslägen man slarvat bort i vinter.
Man lyckas peta bollen åt alla möjliga väderstreck utom till den tilltänkte skytten som står strax intill.
Ibland också en bra petning men en drömmande skytt.
Ett sånt läge måste förvaltas bättre.
Bättring på det!
Annars får ni straffexercis.
Och spenatsoppa till frukost, lunch och middag.

Klockan bakom Joel har stannat.
Åtminstone går den i samma tempo som när en kalixbo praaatar.
Inte fort men ganska långsamt.

”Tony” skjuter i stolpen.
Händerna över huvudet och vrål i frustration.

Ledningen i Falun tar Time Out.
Det blev ingen lyckad sådan.
Man hann knappt sätta igång spelet.
Han sköt tidigare över med en rostig Fiats mellanrum.
Nu gör han vinterns mål.
Hans f-e-n-o-m-e-n-a-l-a åttiometersåkning där han skickar upp den ena masen efter den andra på markerna runt arenan är redan en klassiker.
Janne Rintala.
5-3.
Ett sagolikt mål.
Och i detta skede.
En minut kvar av ordinarie tid plus övertidsarbete efter Faluns begärda paus.
Wow.

Nu händer det saker på isen.
Gästerna från Dalarna är bara ”Sunkens” räddande klubbspets från ett reduceringsmål.
Kalix vänder.
Och kapten Sundquist gör en genomåkning på kraft genom vita försvaret.
Rundar Hedberg och lägger in 6-3.
Armar i skyn.

Vi har vunnit.

Tyvärr får matchen ett mycket tråkigt slut.
I sista sekunderna får ”Tony” ännu ett slag bakom benen och tappar humöret totalt.
Några mindre snygga saker utdelas och domare Kuusela plocka fram ett kort som lyser rött.
Sånt hör inte hemma i vår sport.
Förvisso fick den gode ryssen utstå rätt mycket under matchen och det fula slaget han fick i detta läge var inte vackert någonstans.
Så jag kan förstå hans agerande men inte försvara det.
Det dömdes dessutom som grovt matchstraff.
Den syndande vita tröjan kunde lite hånflinande åka till omklädningsrummet utan straff.
Ack ja.

Trist.
Men 6-3 och segern var väldigt viktig.
Och odiskutabel.
Kalix Bandy visar att de kan när det fungerar.
Vilket det gjorde med bravur denna lite kyliga fredagskväll.

Ny match på söndag.
Vinterns tunga överraskning.
Lidköping AIK.
De ska få en riktig överraskning.

Bandy gör gott för själen.

// Sargis