Förlust mot Rättvik

Innan starten gått

Den diaboliska kylan släppte sitt grepp.
Denna kyla som hållit oss i järngrepp.
Denna kyla som har sett till att vårt stolta Kalix Bandy kunnat träna ute på IP hela tre gånger på tre veckor.
Tre gånger på tre veckor!
Egentligen galet.
Isträningen har skett i badkaret innanför ishallens väggar och annan träning borta i Djuptjärnshallen.
Jag kan verkligen tycka synd om alla våra fina bandyspelare i alla våra lag.
Det ska fan vara bandyspelare.

Den lite solkiga historian nere i Sandviken tidigare under säsongen då pengar ur en minnesfond använts till andra saker fick igår, fredag, sin upprättelse.
Den fenomenala bandyspelaren Tova Grönoset från Grycksbo och Sandviken fick som första pristagare ta emot en check på tiotusen riksdaler ur ”Axel Jonssons Minnesfond”.

Blott femtonåriga Tova spås bli Sveriges nästa stora stjärna.

Vi i Kalix kan dra oss till minnes då denna säsong just tuffat igång.
Grycksbo var upp på IP då.
De kom, de sågs, de segrade.
15-4 och denna Tova gjorde sju.
Huga, sa Bull.
Grattis till priset Tova Grönoset!

Och innan vi tar matchen.
9 februari 1963 tar Dickey Lee över förstaplatsen på Tio i topp med sin ”I saw Linda yesterday”.
Men det visste ni nog säkert.

Första fyrtiofem

På ett lite sargat IP står vid slaget 14:00 står två manskap för att öga för öga, tand för tand, göra upp om två viktiga poäng i den jämna Bandyallsvenskan årgång 2018/2019.
För de vit- och blåklädda männen från masriket var poängen ack så viktiga där vid kanten av träsket.
Två poäng skulle få solen att skina över hela området vid Siljans västra strand.
Från Kullsbjörken till Vikarbyn skulle daladansen pågå hela veckan lång.
För de röda skulle två poäng ta upp laget på den övre halvan där någon, med svart anteckningsbok och blyertspenna från ett möbervaruhus, tippat dem innan seriestart.
En nog så viktig uppgift.

Dagens rättskipare kommer från Haparanda och heter, som han gjort i många år, Keijo Hyvärinen.
Han blåser igång drabbningen och sekretariatspersonalen, inhysta i en byggbarack, trycker igång klockan.
Apropå sekretariatet, det var första gången jag besökte IP efter den hemska branden för en tid sedan.
Det var en stark upplevelse, inte långt från tårar.
Så. Jävla. Tråkigt.
En tragisk soppa utan några vinnare.

Startsignalen ljöd och den lilla publiken gjorde sig redo för en dramatisk match.
Där fick den lilla publiken fikon.

Det tog trettiofyra sekunder innan första avslut.
Gästerna gjorde avslag och attackerade direkt.
Avslutet höll inte högsta klass och vår målis Oskar var vaken så en pust av lättnad blåste snön ur träden runt arenan.

I minut tre kommer matchens första hörna.

Även den till våra gäster.

Från höger.
Från det hörn där grillkåtan med sin värmande brasa ligger.
Detta avslut höll högre klass.
Betydligt högre.
En riktig smällkaramell upp i nättaket.
0-1.
Han som bjöd på karamellen hette Markus Karlström.

Redan på slaget tio noterar jag att de röda inte får något att stämma.
Passningsspelet är rent av bedrövligt.
För långa passningar.
För sneda passningar.
Passningar bakom.
Passningar till Mollgan.
Passningar till spelare i annan färg på tröjan.
Jag tror att man endast varit tio meter in på IFK:s planhalva.
Och nåt avslut har det definitivt inte varit.

Dessutom är isen bedrövlig.
BEDRÖVLIG.
Nu är den ju det för bägge lagen men det är rent ut fördjävligt att ett lag i landets näst högsta serie ska ha dessa förhållanden.
Skärpning Kalix Kommun!!

Där står jag i vemod och ondska när Jimmy slår ett frislag via täckande mur till Kalix första hörna.
Från vänster.
Jimmy, med ögon brinnande av revansch för det missade frislaget, ställer sig som förste skytt i ledet.
Några sekunder senare är revanschen fullbordad.
1-1.
Jimmy Berglund.
Det här ska väl ändå väcka den röda björnen som hittills sovit i tretton minuter.

Jojo.
Jag har sett solvarm, dygnsgammal Pommac i öppnad flaska sprudla mer än det jag ser nere på isen.
Lojt.
Avslaget.
Det ser hemskt ut.
Minnen från 1-7 mot Tellus förra säsongen dyker upp för mina ögon.
Också då efter ett längre speluppehåll.

Hoppsan!
Vi hoppar till av häpnad i tjugotredje minuten.
Kalix skapar ett avslut.
Jimmy skjuter ett skott (eller nåt liknande i alla fall) som målman Svensson hade räddat med förbundna ögon.
Någon minut senare skjuter samme Jimmy en bit utanför sedan han fått ett läge till skänks av en på ändalykten ramlande mas.

De vitblåas lagkapten heter Jesper Nywertz.
Han har #11 och är en riktig pådrivare.
Jag lade märke till det redan under uppvärmningen då han, hela tiden i positiva ordalag, manade på sina kompanjoner.
Räddade målis ett skott så var han snabb att berömma denne.
En härlig pjäs.
Efter halvtimmen spelad står han i hurrandets centrum.
Även från läktaren hörs hurranden då IFK:s damlag står där.
Nere i Dalarna hissas flaggor i topp.

Och vår speaker inne i byggbaracken får basunera ut över nejden att kapten Nywertz gett Rättvik ledningen med 2-1 på en hörna från höger.

Och nio minuter senare får han i baracken ta till orda igen.
3-1 till Rättvik.
Målskytt #43 Henrik Cervin.
En av matchens förgrundsfigurer.

Sen går det sex, sju, minuter av ingenting innan mannen från Haparanda anser att det är dags för kafferast.

Paus

Under pausen tänker jag att ledningen i hemmalaget nu pratar om indraget lördagsgodis för att piska liv i sina mannar.
Någonting måste hända annars går det här illa.
Riktigt illa.
Vid det här laget vet ni ju hur det gick.
Det blir ingen godis på många veckor.

Sista fyrtiofem

Sista fyrtiofem på hemmais denna säsong.
Två mål upp.
-Kom igen nu Kalix! ropar en ensam hjälte på andra sidan isen.

Tre minuter senare drogs draperiet ned för denna match.
1-4.
Efter en högerhörna uppstår kaos framför den röda muren och den gröntröjade Oskar.
Det viftas med klubbor, fötter och ben.
Bollen liknar en flipperkula som studsar lite hit och dit utan varken mening eller mål.
Efter massor av försök att vifta bort kulan ur hotfullt läge så får #43 Cervin sista ordet.
Han lyckas få träff där inne i gröten.
Jag kokar av ilska.
Hur kan ett helt rött lag misslyckas att få vevat bort bollen?

Om draperiet drogs ner vid 1-4 så sys det ihop nu.
Med kätting.
Pådrivaren och lagkaptenen Nywertz står vid straffpunkten öga mot öga med Kalix målman Sundqvist.

Klockan är uppe i femtiofemte minuten.
1-5.
De styrande nere vid avbytarbåset tar en daladans.
De så viktiga poängen är på god väg att bärgas.
Ingenting tyder på nåt annat.
Ingenting.
Absolut ingenting.

Ett lite misstag i röd speluppbyggnad.
Pang.
1-6.
Målskytt?
Jajamensan, Jesper Nywertz.

Nu börjar det här bli pinsamt.
Ingenting fungerar i vårt kära Kalix Bandy.
I detta nu ett lag i spillror.
Vi är förnedrade av IFK Rättvik.
Må vara att träningar uteblivit.
Men var fasen finns viljan att vinna?
Någon säger att han aldrig sett en match där Kalix inte skapat en enda rejäl målchans.
Kan bara hålla med.
Sorgsamt.

Sextiosex.
Lite putsning av siffrorna.
2-6 på en vänsterhörna.
Anton Voronchihkin.
Han får senare ta emot pris som bäste röd spelare.
Ett bra val.
Anton försökte verkligen.
Trots att isen många gånger inte var på hans sida då han försökte starta anfall.
I gästande lag fick Jesper Nywertz samma pris.
Ett korrekt val.

Det blir någon hörna hit och dit.
Någon röd.
Någon vit.
De vita kan i lugn och ro se till att hålla de allt tamare anfallsförsöken från hemmalaget borta.

Sista kvarten inleds med tråkiga scener.
Rättviks #15 Martin Widén blir liggande efter en närkamp.
Det ropas på läkare.
Hu, jag gillar verkligen inte sånt.
Efter någon minut stiger Widén upp på lite skakiga ben och med lite blodig nuna.
Han tar sig upp i omklädningsrummet för egen maskin med doktor Ekman i hasorna.
Jag pustar av lättnad då hon, lite senare, kommer ut från omklädningsrummet och säger att killen är vid god vigör.
Det såg värre ut än vad det var.
Tack och lov.

Åttiofemte.
Det rullar in en extra boll på isen.
Kanske det kan hjälpa de röda att ta sig till anfall.
Att helt enkelt ta den bollen då de vita och domarna tittar bort.

Två straffar senare har vi 2-8 i baken.
2-8!
Skammens rodnad över mina kinder.

Kapten Nywertz är i och med den första straffen hattrick-hjälte.
Kan bli staty på torget i Rättvik för det.
Och den andra straffen satte #4 Emil Jax.
Ett efternamn vi som varit med ett tag minns från Leksand, Björklöven och Tre Kronor, Hans Jax.
Huruvida denne straffskytt är släkt med den gamle käppakrigaren har jag ingen aning om.
Straffen sätter han enkelt och det kan ha varit hans första mål i A-lagssammanhang då en lagkamrat i vit tröja var snabbare än en hermelin och tog hand om bollen.

En bra dag för denne Jax.
Bara det att få komma upp till Kalix är ju en vinstlott i sig.
Att dessutom få göra sitt första mål är ju större än månlandningen.
Grattis!

Slutord

Vi summerar den allsvenska dagen med två matcher mot Rättvik.
Damerna 3-10.
Herrarna 2-8.

Det blev ju inte så bra.

Festen i Dalarna lär pågå hela veckan.

I och med att Ljusdal, med viss möda, vann mot Tillberga så har Kalix säkrat kontrakt för Bandyallsvenskan nästa säsong.
Och, med största sannolikhet, även Rättvik.

Åby/Tjureda är bara millimetrar från Elitserien nu.

Och under söndagen såg jag kvalklara Karlsborg slå tillbaka Selånger med klara 6-1.

Ta hand om er så syns vi runt någon arena.