Vinst mot Gripen

Söndag.
2021 är tio dagar gammalt.
Skidåkare åker i uppförsbacke utan lift eller helikopter.
Vi övriga undrar varför.
Och det är mazarinens dag.
Underskattad godsak det.

Ägnar en tanke på min far.
Han hade haft namnsdag idag.

I vår bygd har det kommit snö.
Sista tre dagarna har det kommit snö från alla håll och kanter.
Ryggskott har ekat över bygden.
Svärande och frustande har folket kämpat dygnet runt för att hålla infarter farbara.
Och denna söndag är inget undantag.
Det virvlade snö utanför husets fönster timmarna innan avslag.
Dessutom hade graderna fallit som en sten i havet.
Femton under noll är inte av allvarlig sort men med den vind som kom svepande längs E4:an österifrån gjorde det hela kallt.
Griskallt.
Precis så griskallt som Västanfors målvakt högljutt klagade på då de nyligen var här.
Han skulle fått vara här nu.

Nåja, är man bandyälskare så är det är bara gilla detta och tömma garderoben på kläder och sockar.
Kan man dra på sig två par skor?

När jag timmen innan avslag träffade på Gripens tränare ”Jocke” Hedqvist utryckte han bara fina ord över att få komma upp till riktig vinter, inte det råkalla skämtet de har på deras breddgrader.
Sen språkade vi lite annat också.
En trevlig prick han Hedqvist.

Trots det kalla så masade tiden sig framåt och när visarna visade 13:00 blåste eftermiddagens domare Ronny Andersson igång denna toppmatch i Bandyallsvenskan.
Gripen på kvalplats och Kalix strax under.
Viktiga poäng skall fördelas.

Halvlek ett.
Den snö som fallit har dragit sig undan.
Gästerna gör avslag.
Lagkapten Johan Skatz tar hand om det.

Jag noterar att Kalix #7 Khrapenkov åter är i speldugligt skick efter sin skada.
Det gläder mig.
Jag noterar även att ”Micke” Jansson som gjorde comeback förra helgen åter spelar.
Det gläder mig.
Tyvärr noterar jag att de bägge skadade pappersbruksarbetarna Niclas Rönnqvist och Pontus Bergdahl inte spelar.

Matchen har börjat.
Gästerna tar han om bollen.
Låter inte hemmalaget få den.
Kan tyckas vara lite fräckt att komma hit och inte låta värdfolket ens få röra bollen.
Det går fyra minuter innan de överlåter bollägandet en stund.
Och då får Kalix en hörna.
Ska det bli en drömstart med ett mål vid första bollkontakten?
Nehejdå, icke det.

Två minuter senare.
GBK:s #5 Theo Lewerin tar sig en åktur längs kortlinjen till höger om Oskar Sundqvist i kalixburen.
Han slår in bollen i skogen av klubbor och ben.
Och där står han glömd och obevakad.
#44 Johan Koch.
Han har inga som helst problem med att vispa in matchens första mål.
0-1.

Kalix börjar nu få lite mer ordning på sitt spel och matchen jämnar ut sig.
En fartfylld och trevlig match hittills.
De röda har några avslut.
Dock av en kaliber som målvakten inte behöver visa upp några större kunskaper för att rädda.
Plockpotatis.

Knappa kvarten gångna då ett ”ooh” hörs genom den femtongradiga luften.
Lite kaos framför hemmaburen avhyses efter många farligheter.
General ”Böna” är riddaren på den vita hästen som kommer till undsättning för folket i fara.
Denne Jonathan ”Böna” Johansson kan vara seriens mest underskattade försvarsspelare.
Han är glimrande bra på sin liberoposition.
Glimrande bra.
Dessutom en bra bössa på hörnor.
Vilket ska visa sig långt senare.

Vi hoppar fram till sjutton.
Resultattavlan bakom Robin Eliasson i väschötaburen visar nu 1-1.
Speakern som idag heter Kurt får, med myndig stämma, basunera ut att målskytten heter Mattias Snäll och han som assisterade heter Anton Voronchikhin.
Ett inspel från högerkanten som Snäll vispar in från nära håll.

GBK med vinden i ryggen försöker gång efter annan att ta sig igenom den röda väggen som möter dem vid mittlinjen.
Kommer ingen vart.
Det är rött, det är stort, det är tätt.

Nära hemmamål då Johan är urstark.
Bryter sig igenom från mittlinjen med en vit som hänger honom om halsen.
Norrbottnisk urkraft.

Nära hemmamål då Jimmy gör en snygg nedtagning och avslut i samma rörelse sen Janne Rintala slagit en lång, rund och cerise boll.
Hade varit ett vackert mål om det lyckats.

Nästa mål blir vackert.
Om än i fel bur.
I vit tröja #62 sätter han fart över isen.
Snabb som rälsbussen till Årjäng.
Ni vet den som gul, orange och fin med sin dieselmaskin drog genom skogen som en raket, men som nu gått in i evighet.
Den här rälsbussen heter Anton Heinulf.
Det slår gnistor om hans skridskor där han drar iväg.
Från egen planhalva.
Lite till höger.
Rakt fram.
Inga krusiduller, bara rakt fram.
Med den vita tröjan i strut bakom ryggen.
Hela vägen fram till Oskar som rundas och bollen rullas i nät.
1-2.

Knappt hinner jag krafsa ned mina anteckningar.
2-2.
Hans andra mål i A-laget.
Hans första på hemmaarenan.
Han är blott femton år.
Det är en extra krydda när det lyckas för ungdomar som gör sina första steg i A-lagets skrud.
Oavsett vilken förening det handlar om.
Men lite extra roligt när det är i Kalix.
Han heter Emil Stock.

Två chanser i samma minut, den trettiosjätte.
En röd då målman Eliasson får göra en vig benparad på ett lågt skott av ”Tony” Voronchikhin.
En vit då Nikke Tuhkanen drar iväg bollen strax ovan Oskars högra kryss.

GBK försöker sig ofta på att lyfta in bollen bakom ”Böna” och hans kompanjoner i backlinjen.
Blir lika ofta offsideavblåsning.
De lyfter och tänker ”Det här till pojkarna längst fram, till alla tappra män vid fronten”
Går de igenom så blir det hot.
Det blir det då bollen dimper ner framför en fullfartåkande vit.
Hovslagarsonen i hemmaburen är vaken och reptilsnabb så han hinner nypa bollen innan den jagande trollhättingen hinner fram.
Viktig räddning det.

Sen blir det rast, vila och varmt kaffe.

Paus
Min tanke över det värmande kaffet är att jag ser en bra bandymatch som nu gått till välbehövlig vila i tjugo minuter.
En jämn match där Gripen inledde som bollförande men efter det känns det som att de röda har ett knappnålsstort övertag.
Har kanske några fler avslut men inga som fått folket nere i Trollhättan att kvida.
Jag tänker också att värvningen av Janne Rintala var viktig.
I denna första runda är han nog bäst på planen.
Ligger bakom det mesta i anfallsväg för hemmalaget.
Och sedan går jag ut.

Halvlek två.
Nyspolad is som blänker.
Massor av snö på fur och gran.
Skymning.
Och Jimmy Berglund gör avslag.
Nu skall det avgöras.
Viktiga poäng.
Kalix har medvind nu.
Den bitande kalla vinden ska föra fram hemmalaget till framgång. tänker jag.

Simon Viklund ordnar fram en hörna i första anfallet.
Den första av elva (!) i andra halvlek.
I första halvlek blott en enda.
Denna fastnar i vita strumpor.

Gripen får en högerhörna.
En variant som burväktare Sundqvist tar hand om.

Känns som att vinden ökat en liten aning i kraft.
Dammet av is som skärs upp av vassa skenor driver i riktning ner mot målet med Furuhedsskolan långt där bakom.
Där Gripens målis nu står.

Nu är det nästan enbart röda anfall.
Våg efter våg.
Inga allvarliga hot mot målvakten men vågorna kommer allt närmare.
GBK har det synbart besvärligt med vinden i ansiktet.
Röda om näsa och kind försöker de ta sig fram.
Utan framgång.

Skymningen har fallit färdigt och mörkret kryper på.
Vi är någon minut från sjuttio.
Banans bäste tänkte jag i paus.
Den aktion han nu tar sig för gör mig än säkrare.
Janne Rintala.
En långåkning över den frusna ytan.
Hela vägen fram till motståndarnas bur.
Med en enkel vickning lite åt vänster serverar han Jimmy Berglund öppet mål.
Vackert som en tavla.
Och tavlan där borta visar 3-2.
Hej, hopp, hurra, nu går det riktigt bra.

Skrattar lite där jag står då en vit försvarsspelare sjuttio meter från händelsen ropar ut ett NEJ! då hans lagkamrat långt där borta blir avblåst för offside.
Att det nu var en motståndare har inget med saken att göra, det är fascinerande att spelare och målvakter, som befinner sig längst bort från händelsens centrum är de som ser bäst.
Offside eller hörna.
De ser alltid bäst.
Ögon som en falk.

3-2 på tavlan.
Röda anfallsvågor på isen.
Frustrerade gäster kommer ingen vart.
Ingen vart, bara bort.
Stor bukett dock till de tappra vitklädda.
Inget gnäll, tjafs eller annat dumt trots att ingenting fungerar.
Hedervärt.

När så 4-2 faller börjar jag känna en liten tro på seger.
Återigen ett inspel från kanten av ryske Voronchikhin.
Från vänster.
Fram till Johan Sundquist som på nåt underligt sätt får virkat in bollen runt en febrilt sprattlande målvakt.
Och Gripens ledning begär genast Time Out.

Kryper en obehaglig liknelse genom min ryggrad.
Senaste matchen.
Mot Västanfors.
4-2 och gästerna tar Time Out.
4-3 direkt och 4-4 en stund senare.
Jag vet inte om det är den kyliga vinden eller om det är obehaget som gör att jag börjar ”hurvas”.
Småfrysa för er som skolkade från lektionen i Kalixmål.

Nej, det blir inte 4-3 direkt.
Det blir 5-2.
På hörna nummer tio.
Jag gav honom rosor tidigare.
Jag skrev om hans vassa hörnskott.
Jonathan ”Böna” Johansson.
Nu visar han prov på det.
Upp i taket med bolluschlingen.

Förvisso går tre mål fort att ta igen och et återstår tio minuter men nu sveper den ostliga vinden med sig doft av seger.
 När Gripen får en dubbelhörna i åttiofemte tänker jag vid bägge tillfällena.
Missar de , vinner vi.

En sista ansträngning från gästerna.
Måste framåt.
Men på det sätt det röda försvarsarbetet genomförs är vackert att se.
Trots tre mål så sliter man ont.
Klockan verkar ha frusit fast medan de rödklädda hoppar, kastar sig och gör allt för att ta med sig poängen i jakten på kvalplats.

Och när domare Andersson sätter pipan i munnen för att blåsa av det hela glider ”Tony” igenom det uppgivna vita försvaret och kommer helt fri med en målvakt som försöker men inte lyckas freda sitt mål.
6-2.
Avslag.
Slut.

Jag kan tycka Kalix vinner helt rättvist i en bra bandymatch.
Gästerna som hade en tung förlust från igår i Uppsala med sig i bagaget kom inte till mycket i andra halvlek då den friska vinden bet dem i ansiktet i varje sekund och ett ramstarkt hemmalag tätade varenda centimeter av isen.
Helgjuten insats av mitt lag.

Nu väntar tre helger med dubbla matcher på bortais för Kalix Bandy.
Lidköping och Åby nästa.

2019 var jag och frun i Åby och såg Åby och Kalix kryssa på 9-9.
Ett fint minne.

Till sist
En fin norrbottnisk helg.
¤ Emil Viklund gjorde fyra mål i fredags då hans IFK Vänersborg slog Hammarby med stora 9-2.
¤ Hanna Snäll gjorde två för sitt Sandviken i 6-0-vinsten mot KS Bandy.
¤Emil Viklunds klasskompis på Nyborgsskolan, Regina Nilsson, gjorde fyra under helgen.
Två i lördags då hennes Mölndal föll mot Skutskär (4-7), två idag då de lite överraskande vann mot Sandviken med samma siffror.
¤ Och Bodens handbollsdamer tog sin första poäng i SHE efter tolv raka nollpoängare.


Håll farten, takten och lågan levande.
// Sargis