partners-in-top

Seriepremiären är här

Premiär.
Fram med kostym och långklänning.
Bandyallsvenskan säsong 22/23 drar igång.
Och om det skriver länets tidningar…….
……….

Det är helt makalöst dåligt.
Jag blir svart i sinnet och hoppar jämfota i ilska.
Man får inte ihop en enda rad över att länets bästa bandylag, som spelar i landets näst högsta serie, har seriepremiär denna helg.
Det enda man fått ihop under hösten är svarta rubriker om att det saknas is på arenan, vilket iofs är en skandal i sig, och om att Karlsborg BK lägger ner sitt enda bandylag och vilka kostnader det blir för Kalix som nu tar över laget i sina händer.
Inga muntra rader att läsa.
Inte förrän en engagerad mamma kontaktade tidningen fick de ihop en hastigt nedklottrad rad över att Kalix Bandys F17 spelade till sig en mycket hedrande tredjeplats i Radonett Cup i Rättvik.
En, i åtminstone mina ögon, fantastiskt rolig nyhet.
En nyhet som sprider positiva vindar över vår förening.
Positiva vindar som vi kan behöva i tider som dessa.

Jag ska på inget sätt jämföra bandyn med Luleå Hockey det vore orättvist, mot hockeyn kanske 😊
Att de får de största och mesta rubrikerna må vara hänt då hockeyn är så mycket större.
Vilket för min del är fullständigt obegripligt, men jag accepterar det utan knot och svart sinne.
Men sen.
Nog kan jag tycka att de killar och tjejer som med bandyutrustning men utan fantasilön tränar varje kväll och på helgerna reser kors och tvärs över landet är värd mer än, som mest, ett matchreferat efter hemmamatcherna.
I alla fall herrlaget.
Damlaget får inte ens det.
Herrlaget gjorde tre matcher i den allsvenska Supercupen tidigare i höst.
Tre matcher på tre dagar.
Det bidde inte ens tre rader.
Men det kanske är besvärligt att slå en signal till någon i laget och få en liten summering.
Vad vet jag?
En enkel fabriksarbetare.
Måhända var de upptagna med att skriva om en hockeyspelares svärfars kusins hunduppfödare som just vunnit tolv och femtio och en rikskupong i en Couronne-tävling i Juoksengis bygdegård.
Vad vet jag?
En enkel fabriksarbetare.
Kan tycka de ”mindre” sporterna allt oftare får stryka på foten mot de stora elefanterna.

Nog om det.
Jag lägger ned jämfotahoppandet för en stund.
Inte bra för ett redan ansträngt hjärta.
Vi tar det sportsliga istället.

Premiären av årets upplaga av den stiliga arbetarserien, Bandyallsvenskan.
Den ovissa.
Den oförutsägbara.
Den roliga.
Den vackraste serier av dem alla.
Och Kalix åker till Rättvik.
Hoppas vår trogne busschaufför kör till rätt vik.
Så det inte blir fel vik.
Eller så missar han allt och det blir Ki vik.
Typ.
Och på söndag åker man till Västerås för match mot TB, som för övrigt vann smygpremiären tidigare i veckan mot Falun.
3-1 i en match som enligt rapporter inte framtida generationer kommer få ta del av i historieböckerna.

För några år sedan
Men låtom oss backa bandet.
Till den gyllens vintern 1992/1993.
Trettio år sedan.
Trettio år sedan.
Känns som nyss.
Är inte nyss.
Hur som haver, då var det också premiär.
Premiär i div1 Norra som den hette på den tiden.
Den näst högsta serien.
En vinter som blev en vandring på rosenblad och solsken.
Vi vet ju alla hur den slutade.
Arton matcher.
Arton vinster.
Och ett kval som slutade i snöbollskrig och avancemang.

När den serien drog igång hade Kalix/Nyborg BK hunnit med sexton (16!) träningsmatcher.
Förvisso började inte serien förrän 21 november men sexton matcher är sexton matcher.
Inför årets säsong har laget hunnit med tre (3!) och inte en enda träning på stor is.
– Det är som det är, inget att fokusera på, säger spelarna och gnuggar vidare i badkaret inne i hallen bredvid.

Tillbaka till hösten för trettio år sedan.
Tioöringen försvinner ur våra plånböcker.
Stefan Edberg vinner US Open och rankas etta i världstennisen.
En av mina svenska favoritfilmer har premiär.
Änglagård.
Och Kalix/Nyborg BK tränar och matchar såväl hemma på Furuhedsplan som i Haparanda och Stockholm.
Redan 4:e oktober matchar man borta mot OLS Uleåborg och åker hem med en 6-3-vinst.
16 oktober är första hemmamatchen.
Tål att upprepas.
16 oktober.
Utan konstfruset.
Idag har Kalix konstfruset på hemmamark sedan hösten 1994 men aggregatet fungerar allt sämre för varje år som går.
I fjol var det kaos på arenan och kommunen fick hyra in ett mobilt aggregat, som givetvis inte höll måttet och isen uteblev.
I år skulle allt uppgraderas, fixas och lagas.
”Vi ska sy och vi ska klippa,
Vi ska göra, ska vi tippa
För den stora galakvällen
Så ska vi sy modellen…”

Det blev…..än värre.
Nu börjar det åter rycka i fötterna till lite argsint hoppande.

Jag släpper det och traskar tillbaka ut på minnenas allé.
Tillbaka trettio år i tiden.
Med hjälp av en skattkista full med tidningsurklipp jag lånat från Kalix Bandys kansli.
Observera ordet: Tidningsurklipp.

KNBK tog hem pokal, medalj och stadens nycklar i Haparanda Cup.
KNBK föll i finalen i Stockholm Cup mot Sirius.

”Palle” Rönnqvists magiska vinter inleddes med aderton strutar på dessa sexton matcher.
Det skulle bli fler.
Många fler.

Det är så dags för seriepremiär.
De stora favoriterna till serieseger inleder starkt.
På Furuhedsplan.
Två dagar.
Två matcher.
Skutskär.
Forsbacka.
Femton minuter in i lördagens match inleder Patrik ”Patte” Rönnqvist helgens, och säsongens målskytte.
”Patte” inte ”Palle”.
Och i den åttionionde i söndagens drabbning gör ”Micha” Illarionov lagets tjugonde för helgen.
10-2 och 10-1.
Drömstart.
Marschen hade tagit sina första taktfasta steg.
”Hej hå, hej hå till eliten vi ska gå…”

Förra säsongen
Förra säsongen var det också premiär.
För Kalix del blev det en hemresa från Uppsala med muntra miner.
En hemresa en sen söndagskväll medan spelarna i hemmalaget Unik med slokande mungipor förberedde sig för en ny arbetsvecka.
Simon Viklund satte 0-1 i minut åtta.
Tuomas Mokko avslutade målfesten med att sprätta in 3-7 fem minuter innan slutsignal.

Tuomas Mokko, denne lille finländske högerhalv som vi tyvärr inte får njuta av i vinter.
En liten personlig favorit som med sin korta klubba sände mången motståndare ut på villovägar i närliggande kvarter.
Jag drar mig till minnes en bortamatch mot Ljusdal jag följde i televisionsapparaten.
Mokko tog fart i eget område och med fart och äkta finsk sisu tog sig genom hela hemmalaget vilket fick kommentatorn gå upp i falsett av upphetsning.
”Vilket mål, vilket mål, vilket mål han gör!” i ett tonläge som fått grabbarna i BeeGees att tystna.

Ingen Mokko i vinter då.
Ingen Tony Vanha heller.
Och ingen rysk björn på mittens rike då inte Anton ”Tony” Voronchikhin inte finns tillgänglig.
Tunga tapp.

I stället får vi stifta bekantskap med två unga nykomlingar.
Isac Köpsén från Umeå som under senaste åren studerat vid bandygymnasiet i Edsbyn och då spelat i Byns juniorlag.
Jonathan Norén från Norrtälje som även han haft algebra och Indonesiens geografi för ögonen de senaste åren då han studerat vid Rättviks bandygymnasium och idkat bandysport med IFK Rättviks juniorer.
Och så får vi ta del av en efterlängtad comeback.
Efter en vinter vid sidan av.
Pådrivaren.
Evighetsmaskinen.
Målskytten.
#45.
Jimmy Berglund.
Oerhört viktig med sin arbetsförmåga och sitt ökända skytte.
Han, och bara han, kan göra mål från alla möjliga, och för all del omöjliga, vinklar och avstånd.
-När Berglund höjer klubban hukar sig målmannen-
Finns att läsa i runskrift på Skagsudden.

Förra året
Vi mötte inte Rättvik en enda gång förra vintern.
Av den enkla orsaken att IFK då höll till i Elitserien.
TB mötte vi två gånger.
Hemma på Fomab slutade matchen med det som måste vara det mest vanliga resultatet de bägge kombattanterna emellan, 4-4.
Nere i Västerås slutade bataljen också med delad pott, 5-5.

Lördag
De lämnar Kalix långt innan varken ”P4 Retro” eller ”Ring så spelar vi” börjat.
Vid pass 05:00 rullar bussen över bron.
Sen blir det flyg och buss igen.
De äntrar isen i Rättviks hall strax innan 16:00.
Kalix Bandys stolta herrlag.

Och på slaget 16:00 börjar vandringen genom vintern.
Den börjar med en signal från domarens pipa.
Äntligen.
Vi har längtat sen i mars

Nu
Det blir november på tisdag.
Då hoppas vi på lite kyligare väder.
Det ska inte vara fem-sex-sju plusgrader och duggregn nu.
Inte nu.
Inte sedan.
Inte någonsin.
Vi ska inte ha västkustväder.
Vi ska ha fem-sex-sju minusgrader.
Och is.

En sak till.
Jag har nyligen startat en liten insamlingsdrive för Kalix Bandys nyaste lag, det som heter U och ska ta div1 med storm.
En liten swishkampanj.
Det rullar på bra.
Bättre än jag trott.
Ni är helt fantastiska där ute.
Det svider lite i ögonvrån när jag tänker på alla bandyvänner som hjälper till och stöttar när så behövs.
Helt fantastiskt.
Jag tackar av hela mitt hjärta.

Och till er som känner att ni gärna vill vara med och stötta:
Swisha ett valfritt belopp, stort som smått, allt är välkommet.

Swishnummer: 123 440 7854
Märk: Div 1

Har ni inte swish.
Bankgiro: 5725 – 5358

Så ge er ut på bandymatch i helgen.
Oavsett var, när och hur.
Bara ge er ut.
Ty bandy, det är världens vackraste sport.
Alltid.

// Sargis.









 







Fler Artiklar

Ungdom
Radonett cup
Information