Inför Gripen

”Heja, heja Gripen, ni fixar allt som en dans.
Heja, heja Gripen, mot er har ingen chans”.

Poesi i världsklass i refrängen på Trollhättans dansbandskungar ”Jigs” härliga hyllningssång till det bandylag som kommer till Kalix kommande söndag.
Och att det är högklassig poesi är kanske inte underligt.
Sedan 2001 har det, första veckan i mars, varje år arrangerats en av landets största poesifestivaler i stan.

”Heja, heja Gripen, ni gör så snygga mål.
Heja, heja Gripen, ni är laget med go”.

1936.
Åke Strömmer föds och japaner hoppar, kastar sig och fläker sig och gör allt för att ta segern åt Nippon i en fotbollsmatch mot Sverige i Berlin-OS.
Det är många år innan ”Jigs” ska äntra den svenska dansbandsscenen.
Någonstans i Trollhättan sitter en samling människor.
Med en uppgift.
Bilda en förening.
När dagen var slut var uppdraget utfört.
Gripen BK tog sina första andetag.
BK stod då för Bollklubb, idag för Bandyklubb.

Första året ägnade den nyfödda förening all sin tid, kraft och ekonomi på fotboll men drömmen börja växa om den ädlaste av alla sporter.
Sagt och gjort.
Folket i klubbrummet satt inte och rullade tummar hela dagarna så redan till vintern -37 stod ett fullriggat bandylag på isen redo att ge sig in i Västra Älvsborgsserien.
En serie där heta derbyn stod på menyn.
Glödheta matcher mot stadens storebror Trollhättan IF, mot IFK Trollhättan, mot Trollhättans SK och även mot Skoftebyn AIS, Egna Hems IK och Tingvalla BK.
Bandyn i stan glödde.

1939 vann så Gripen sitt första stora pris då man vann denna Älvsborgserie.
Och två år senare vann man Västgötaserien och fick även kliva högst upp på prispallen i det stora Distriktsmästerskapet.
En framgångsrik inledning på föreningens historia.
Efter de åren har man åkt upp och ner mellan alla tänkbara divisioner.
Men oavsett riktning på hissen så har folket lockats av de svartgula färgerna ute på Slättbergsbanan.
Jag läser att säsongen 1973/1974 blev laget sist i div1 södra (högsta serien då) men trots endast två vinster och två oavgjorda så lockade man ut 2800 trollhättingar per match.

Den säsongen var för övrigt året efter ”Jigs” framgångsbana på Svensktoppen med sin ”Hallå du gamle indian”

Vi åker längs sargen framåt i tiden.
Året är nu 1988.
Svenska folket sitter klistrade vid televisionsapparaten och ser Malena Ivarssons ”Fräcka fredag”.
I en lokal någonstans i Trollhättan sitter en samling folk som inte har fräck fredag i tankebanorna.
Det är de styrande i Gripen som samlats och de sitter och funderar på att lägga till stadsnamnet i föreningens namn.
Förslaget till medlemmarna blir att föreningen nu ska heta Gripen/Trollhättan BK.
Vid nästa medlemsmöte klubbades allt igenom.
Gripen/Trollhättan BK var född.

Åren går och Gripen/Trollhättan gnuggar på.
För det mesta i den näst högsta divisionen men man är upp och provar på livet i de fina salongerna några år.
Dock utan större framgångar.
Livet på utomhusarenan Slättbergsbanan rullar på i vanlig takt.
Tills en dag.

Den fjortonde november 2009.
Dags för invigning av den alldeles nya inomhusanläggningen ”Slättbergshallen”.
14000 m2 is under tak.
Is för bandy, hockey, konståkning och hastighetsåkning på skridsko.
Under högtidliga former med frack och långklänning, pompa och ståt, snittar och bubbel invigdes hallen med matchen Gripen/Trollhättan mot Boltic.
Gripen/Trollhättans Alexander Mayborn vann skytteligan den säsongen så det var väl inte helt otippat att det var han som fick den äran att göra det historiska första målet och de svartgula hemmahjältarna vann till slut med 7-6.
Ett nytt kapitel i staden som förr hette Stranna var nu satt i rullning.

Gripen/Trollhättan idag.
I Sveriges allra bästa allsvenska.
Förra säsongen (19/20) blev alls icke som man tänkt sig.
Motgångarna samlades på hög.
En hög som till slut växte sig högre än Stallbackabron mitt i stan.
Man tänkte sig en placering i täten.
Det viskades bland hyllorna på Coop att en kvalplats till Elitserien är alls icke omöjlig.
Det blev inte riktigt så.
Tack vare ett ryck i kragen och full poängskörd i de tre sista omgångarna så undveks en plats i kvalet om fortsättning i Allsvenskan.
Det kval där Kalix hamnade.

Bot och bättring lovades inför denna vinter.
Och bot och bättring har det hittills blivit.
I skrivande stund, torsdag, ligger laget på andra plats i ett jämnt toppskikt.
Inför helgen då de reser norrut, för match i Uppsala på lördag och i Kalix på söndag, har man nio segrar, två förluster och ett kryss.
Sjuttiofem mål framåt ger ett snitt på sex per match.
Så ”Jocke” Hedqvists manskap vet var motståndarens målbur är placerad.

”Jocke” Hedqvist var det.
Ni kanske minns att det stormade upp lite vågor på Vänerns södra vatten då han, då år 2020 just startat, helt plötsligt lämnade IFK Vänersborg och tog steget över till laget från staden intill, Gripen/Trollhättan.
Han spelade där resten av säsongen och bidrog till den kragryckning som innebar nytt kontrakt och tog inför denna säsong på sig rollen som huvudtränare.
Många äro de män i en mur som med hållen anda och vacklande blick försökt hindra hörnskott från #57 genom åren.
En gemensam pust drog över land och vatten då han hängde undan den fruktade klubban.

Dagens målskyttar hos västgötarna (väschötarna) är vår vän från Torneå, Mikko Lukkarila, med sjutton mål (sex på hörna)och hans kompanjon Markus Eriksson med arton mål (två på hörna och fyra på straff)
Det kan ju mycket väl hända att deras målskörd hinner förbättras innan matchen mot Kalix då de dagen innan spelar mot Unik.
Kalix målkung heter Simon Viklund, han har gjort nio.

Möten med Kalix.
Säsongen 19/20.
Kräftgångens säsong för de bägge lagen.
Nästan på dagen tio år efter att den ståtliga Slättbergshallen invigts.
Målexplosion i första rundan.
Kalix tog ledningen i den tredje minuten genom Niklas Sundqvist.
Sen tog hemmalaget över kommandot.
Stora 8-4 i paus blev till slut 10-6.

Säsongen 18/19
På den tiden hette vår arena Kalix IP.
Där delades poängen lika efter 3-3.
Inför hemmasupportrar och två tillresta från Trollhättan gjorde Markus Eriksson (jepp, han som leder årets interna skytteliga) matchens första mål efter en kvarts speltid.
1-3 på tavlan efter en timme.
Uppförsbacken för hemmalaget är brant som vägen upp till vattentornet på Rammelberget.
Men mod repas och de bortflyende poängen jagas ifatt drygt tio minuter senare.
Resten av matchen är inget för de svaga.
Spänning och dramatik.
I kvadrat och kubik.

Säsongen 2015/2016.
Elitserien.
Klippkort på färdmedel mellan Kalix och Trollhättan.
Lagen stötte på varandra vid fyra tillfällen.
Två gånger i serien.
Två gånger i hålla-sig-kvar-kvalet.
Kalix vann alla fyra drabbningar.
Och när kvaltabellen räknades ihop klarade sig bägge lagen kvar i Elitserien.
Tellus och Nässjö fick stanna kvar i våningen under.

Kalix idag.
Efter 4-4 mot Västanfors fick man sig under veckan tilldelat fyra poäng och 10-0 i målskillnad då hemmamatcherna mot Jönköping och Kungälv nu dömts till w.o.
Fyra poäng är alltid fyra poäng så det känns väl bra men det är ack så tråkigt på det sätt de bärgas.
Poäng ska delas ut efter ärlig kamp inte över ett skrivbord.
Men det är bara tacka och ta emot.

De poäng man spelade till sig mot “Fläkten” blev lite snöpligt bara en.
Jag kan dock tycka att det oavgjorda resultatet speglade händelserna på isen ganska väl, men jag trodde nog säcken skulle knytas vid 4-2 och kvarten kvar.
I det läget tog VIF “Time out” för att rätta till saker och ting
En synnerligen vinstgivande liten rast och mannarna visade att trägen vinner då de fortsatte nöta sin spelidé hela vägen ut.
Poängen räddades i sista skälvande minuterna av Klas Nordström.
Det var VIF:s första poäng på isen, de hade två gratis sedan tidigare men den nye tränaren Göran Boström var glad som en speleman efter slutsignalen då han konstaterade fakta.

I och med de fyra gratispoängen som Kalix nu tilldelats är man nu uppe på femton poäng och lägger sig i skuggan under kvalstrecket.
Endast tre upp till IFK Rättvik som ligger strax ovanför.

En sak till.
I inledningen gav jag er trollhättisk poesi av klass från en hyllningssång till Gripen.
Det finns mer stjärnglans från staden med poesifestival.

Under det leende årtiondet.
Swinging nineties.
Kalix Bandy hette Kalix/Nyborg och svepte fram som en virvelvind över landet.
Till och med folket i Kalix tog sig till arenan för att följa de rödvitas segertåg.
Och det var då.
Det var då sången pumpades ut ur högtalarna och iväg genom flingorna.

”Det är Kalix/Nyborg som är laget.
Kalix/Nyborg som är bäst.
Kalix/Nyborg som är laget.
Kalix/Nyborg det är laget som vi älskar mest”

Skriven av Peter Karlsson från Kalix och Frank Mård från Trollhättan.
Sången framfördes av samme Frank Mård.

Ni undrar säkert vem denne Frank Mård från Trollhättan är för figur.
Svaret är: Peter LeMarc.

Det var allt för nu.
Håll avstånd och förstånd.

// Sargis