Avslut i dur

Det är lördag.
Femte mars.
Den lätt förvirrade och lomhörde professor Kalkyl dök för första gången upp i Tintins äventyr denna dag år 1943.
Och i nutid skall säsongens upplaga av världens bästa Allsvenska gå i hamn.
Kring strecken dramatik.
Kval och nedflyttning.
Streck som skrämmer.
Streck som glädjer.

De bägge lagen på Fomab Arena i Kalix denna ljuvliga lördag hade inget att frukta.
På säker mark.
Men som alltid gäller att avsluta snyggt och ta det ansvar man har gentemot publik, sponsorer och alla i föreningen.
Jag blir stundom lite trött på det där snacket ”jaja, de har ju lika inget att spela för”.
Ta mig tusan att de har.
Och det kan jag tycka de bägge manskapen gjorde idag.

Framförallt mitt kära Kalix Bandy men även laget som åkt buss genom landet sedan lunchtid igår, fredag.
IFK Kungälv.
De har övernattat i Umeå, sett renar på vägen och anlänt till arenan där en cup för de yngre pågick.

Där såg både de och vi bl.a OLS Uleåborg och vår gamle hjälte Samuli Niskanen i ledande position.
Jag blev stående en stund på minnenas boulevard.
Minns tillbaka då #77 frälste oss med sin snabbhet och energi.
Han stannade endast en vinter (96/97) men han har en plats i vår Hall of Fame.
I alla fall i min egen.

Jag rycktes tvärt tillbaka till verkligheten och dagen kamp i ingemansland mellan Kalix och laget från staden som kan stoltsera med tre guld, två silver och tre brons i Snapsvise-SM.
Samtliga medaljer tagna av en och samme man, Anders Byström.
Stort.

Avslag för alla matcher denna sista omgång var satt till 17:00.
Så när klockan tickade och tackade fram till det slaget hördes en unison signal tuta över hela landet.
På vår plats heter domaren Ida Salomonsson och hon stämde i med de övriga i blåsorkestern.
Matchen rullar.
De sista skälvande nittio minuterna rullar igång.

Halvlek ett.
Fyrtio sekunder rullar förbi innan hemmalaget får matchens första hörna.
Från höger.
Ska vi få……nähä, inte det.

Men tre och en halv minut senare får vi hurra.
Janne Rintala är tillbaka efter två matchers vila med lite skakande huvudkontor.
Nu visar han Slava Arhipkin-klass då han tar ner en lång och boll med enhandsfattning på klubban.
Bollen rullar iväg en bit men Janne jagar ikapp och vevar in den från vänsterläge.
Där inne står han.
Poängkungen.
Målskytten.
Lagkaptenen.
#17.
Johan Sundquist.
1-0.
Ingen av oss visste då att det kommer mer av isens store.

Snart efter får målmannen med den myndiga stämman göra två kvalificerade ingripanden.
Den målmannen har en förskräcklig tröja och vaktar bur för gästerna från västkusten.
Jag undrar om stadens mest kända sångfåglar i Streaplers har hört den rösten.
Den hördes.
Och han var utomordentligt bra i afton.
#51 Victor Lindblom.

I tionde fälls en man i vitt nära Kalix straffområde.
Röster höjs för straffslag.
-Glöm er dröm, säger domaren och blåser frislag.
Och se det var ju inte dumt för de med IFK-sympatier.
En utspridd röd mur lika innehållslös som bankkontot varje månad den tjugofjärde.
Öppen gata för skott och nätet bakom Oskar Sundqvist rasslar.
1-1.
Skytten heter Gustav Olsson.

Femton minuter på matchuret.
En rätt trevlig match bjuds vi på i eftermiddagens skymning.
Den glödande himlen i väster har dragit sig undan för att ge plats för det mörka som tränger sig på.
Graderna är runt noll och än en gång förundras jag över att folket i bygden inte hittar till arenan.
Men jag är ofantligt glad över alla ni som troget passerar Christer eller Roland i biljettluckan.
Ni är guld.

Och medan jag står där och funderar får bägge lagen några hörnor.
Ingen hotar hårt.

Kalix ”Tony” Voronchikhin rundar keeper Lindblom och tänker sig målgest.
Den blir han dock snuvad på av tillstormade vita försvarare som i sista stund hinner rensa bort bollen som är på väg i nät.
 
Frejdig offensiv i bägge läger.
Skymningen har fallit färdigt.
Mörkret har lag sig bakom läktaren.
Målmannens stämma hörs genom kvällningen.

Då kommer en hörna som ger resultat.
För hemmalaget.
Från vänster.
Från hörnet ut mot Järnvägsgatan.
Simon Viklund får praktträff.
Upp i målvaktens högra kryss.
3-1.
Klapp och klang.

Kungälv får två vänsterhörnor på raken där bägge slutar med ingenting.
Bollen rullar igenom hela skyttelinjen vid bägge tillfällena.
Såg lite lustigt ut.
Kanske inte lika lustigt med västkustska ögon.

De röda börjar ta över en smula.
Men Kungälvs fästning står fast.
Inga skarpa hot mot mannen med rösten.
Förrän.

Han gjorde 2-1.
Han gör 3-1.
Simon Viklund.
Från nära håll med ryggen mot mål.
Det small inne i målet och bollen kom ut lika fort.
Jag hann tänka ribbträff innan jag såg armar i skyn.
Och ovanför buren visade klockan trettiofem.

Minuten efteråt får Kalix sin åttonde hörna.
Från ismaskinernas hörn.
Från höger.
Även denna gång hann jag tänka om den rödmålade träribban.
Projektil.
4-1.
För andra gången.
Sundquist, Johan Sundquist.

I minut fyrtio blir det åter ett mål.
I fel bur.
i trängt läge framför buren hittar vit tröja #6 Edvin Isaksson sin kamrat #26 Hugo Andersson i fritt läge till höger om Oskar.
4-2.

Och i sista stund innan efterlängtat kaffe skjuter Johan ett långskott som passerar målburen med en större Volvos mått.

Paus.
Kaffet är utsökt och ut på isen kliver Kalix målvaktstränare Marcus Lindgren med två bollar i näven.
En liten stund senare kliver även Joel Snäll in på den nyspolade parketten.
Jahaja, målvaktsbyte på gång, tänker geniet inom mig.
Så blir det också.
Uppgjort på förhand får jag höra.
Sista matchen.
En halvlek var.
En bra matchning.

Halvlek två.
Lasse vid mikrofonen påpekar att det nu är dags för säsongens sista halvlek.
Tunga ord.

Och säsongens sista halvlek går igång.
En ensam representant för lagens långa arm dyker upp och ställer sig nedanför min plats.
Känns lite svettigt.
Jag betalade ju lydigt mina böter för min trafikförseelse där 1982-83 nångång.
Polismannen står kvar en stund och följer matchen som pågår innan han lämnar.

Inledningsvis ser både polismannen och vi övriga ett litet vitt bollägarövertag.
#5 Victor Uhlin är kapellmästaren i den vita orkestern.
Det är han som är den drivande.
Får också välförtjänt priset som bäste spelare hos gästerna.
Samma pris får vår härförare och kapten Johan Sundquist.

De må ha mycket boll men inhoppare Snäll kan ta kaffe där nere under skenet från matchklockans siffror.

Johan kliver av och får ett plåster på ögonbrynet av matchläkare Sara.
Han hoppar in när omplåstrandet är klart.
Mitt hjärta hann hoppa till då ledningen ropade till sig läkaren och Johan klev av.
Nu hoppade det till i rätt rytm igen.

Anton Khrapenkov är på spelhumör i afton.
I sextiotredje trollar han bort vita försvarare med en magisk rörelse med sin klubba.
Målman Lindblom är dock med på tricket och räddar ut bollen till en ofarlig hörna.

Fem senare är trolleriet i farten igen.
Avslutet slinker decimetern utanför.

Jag får en mycket målande kommentar av en expert bakom mig.
”Spelet böljar fram och tillbaka på fruset vatten”
Klockrent.

Sextionio.
Ute på det frusna vattnet får gästerna sin sjunde hörna.
Strax efteråt ändras siffrorna på tavlan.
Det är inte längre 4-2.
Det är……
Libero ”Böna” Johansson bryter sin femhundrafemtioelfte hörna denna vinter.
Sätter fart upp mot mittlinjen där han lämnar över bollen till finske virvelvinden Tuomas Mokko.
Med sin snabbhet och briljanta klubbteknik tar han sig långt in på IFK:s planhalva.
I närheten av straffområdet lägger han bollen på bladet hos Johan som vispar in bollen.
Det är alltså…..5-2.

Otroligt vackert mål.
Ett sånt där mål som är som en pilsner i juni.
Man vill gärna ha en till.

Och banne mig fick vi inte ett till.
När vi precis svalt det senaste.
Kanske inte lika vackert.
Men å andra sidan är alla hemmamål vackra mål.
6-2.
Janne Rintala.

Matchen är härmed avgjord.
Blir lite uppgivet hos de tillresta gästerna.
Finner uppförsbacken lite för brant.
Motståndet lite vassare.
Och en kvart kvar på säsongen 21/22.

Men de får ett mål till.
En lång passning från egen planhalva skär igenom den röda väggen och friställer #6 Edvin Isaksson.
Helt ensam med Joel gör han inget misstag och putsar till siffrorna till 6-3.
Han som slog den långa passningen lystrar till namnet Erik Olsson.

Nu återstår endast en fråga.
Ska detta mål bli säsongens sista på vår arena?
Det första gjorde Anton Khrapenkov efter tre minuter och nitton sekunder i den galna 9-8- matchen mot Katrineholm i slutet av november.
Ska vi inte kunna få ett hemmamål till?
Jodå.

När vår eminente speaker Lasse förkunnar att det återstår en minut blåser domare Salomonsson straff i röd favör.
Han är stensäker på straffslag.
Han gör sitt fjärde för kvällen.
Han gör sitt fyrtiosjätte för säsongen.
Vad han heter?
Ni har tre försök.

Sista målskytt på Fomab Arena säsongen 2021/2022 blir Johan Sundquist på straff efter åttionio minuter och trettionio sekunder.
Etthundrafyra dagar efter det Antons första..

Direkt på avslag är allt över.
Glädje och lite vemod.

Spelare åker omkring med sin små telningar i famn.
En fin syn.
En värdig avslutning.

Jag passar på att tacka alla er spelare för denna vinter.
Som vanligt är det en oerhörd glädje att följa er framfart.
Ni gör ett otroligt bra jobb ute på isen.
Och framförallt.
Utanför samma is.
Alla i landet pratar alltid gott om er.
En fantastisk reklampelare vår kommun.
En kommun som inte alltid vet visa tacksamhet för det.

Jag känner mig stolt över att tillhöra Kalix Bandy.
I alla väder.
I alla bandykläder.
Och de är inte få.

Tack alla!

Och när vi svänger in på bensinmacken ser jag en nymåne, tunn som ett hårstrå, tränga sig fram där borta över Innanbäcken.
Bredvid sig ackompanjeras den av ett mäktigt norrsken.
Det är en vacker syn.
Tänk om vår samtid vore lika vacker.
Om orosmolnen kunde skingras och en ljus skärva av hopp tog över.

Och jag fick en fråga.
Fortsätter du nästa vinter?
Mitt svar är………

Jag önskar också IFK Kungälv en trevlig hemresa i bussen.
Välkomna åter nästa vinter.
Och låt inte målvakt Victor Lindblom leda allsången på ”Kungälvs-valsen”, då får ni garanterat inte se några fler renar efter vägen 😉

….ja, det blir alldeles säkert en vinter till med block och penna.
Det är ju rätt kul med penna och bandy så det är väl bara köra vidare.


Tack för nu.
// Sargis

Avslutar med lite Mikael Wiehe.
”Ni som tjänar på krig”
Svensk text på Bob Dylans ”Masters of war”

”Och ni skickar missiler
mot kvinnor och barn
mot gamla och sjuka
som inte har nåt försvar
Ni är liksom gamar
som lever på lik
Fast ni slipper ju höra
dom sårades skrik

Och ni hotar vår framtid
och våra ofödda barn
med bakterier och gifter
med plutonium och uran
Och ni kanske har pengar
och ni kanske har makt
men det enda jag känner
för er är förakt”