Poäng då julen tar slut

I fjärran land sitter jultomten med paraplydrink vid kluckande strandkant.
Han har stämplat ut för i år.
Skägget är bortrakat och friden har lagt sig.
Julen 2019 är till ända.
I stolen bredvid ligger tomtemor
Det hörs två suckar av lättnad hörs från solstolarna på strandkanten.

För oss bandyvänner i Kalix hördes en suck av vemod då vi i lokala bladet läste att vår fältherre Johan Sundquist ännu inte är redo för spel efter sin femtioelfte hjärnskakning i karriären.
Fruktansvärt tråkigt för honom, framförallt.
Men så även för oss som står i drivorna eller på läktaren.
Men, vad viktigt är, hälsan går alltid först.
Alltid.
Alltid.
Jag vill inte se vår käre #17 en sekund för tidigt i matchspel.
Och om det så tar hela säsongen att bli kry så får det ta det.
I allra värsta fall kanske skridskorna läggs på en hylla och då ska vi vara honom tacksam för allt han gjort i sin karriär.
Krya på dig Johan.
Vi håller våra tummar för dig.

Så var det då dags för match.
Klassisk annandagsbandy.
Bra publiksiffra och det nya sekretariatet var äntligen igång.
Personalen slapp byggbaracken.
Även om nu hissen till pressens utrymme hakade upp sig med en gammal skyttekung och svensk mästare instängd.
Han är nog ute innan årsskiftet.

Även det nya kansliet var igång.
Där har de två Anette som jobbar där gjort ett hästjobb vid flytten från den tillfälliga lokalen borta vid Vitvattenvägen.
Långa dagar som gick över till långa kvällar innan pärmar, hyllor och bord var flyttade.
Jag må vara jävig men de två gör ett ovärdeligt jobb i det tysta.
Ovärdeligt var ordet.

Det närmar sig
Vid femtontiden anlände kvällens fiender i en vit buss som plockat upp manskapet på Luleå Airport någon stund tidigare.
Ett mycket glatt och trevligt gäng släntrade ur bussen och sa sig var ordentligt spelsugna i de förhållanden som rådde.
Två grader under noll, ingen snö och en liten vind från norr.
Allt detta under bar himmel gjorde vår arena till en tavla.
Jag begriper inte hur folk kan välja att inte gå på bandymatch när gubben Vinter bjuder på detta.
Hur tänker ni?

Nåväl, oavsett hur folket tänker så när klockan slog sjutton och noll flöjtade domare Andersson igång en match som kom att bli ett drama.

Halvlek I
Vi börjar där.
Med ett avslag i gult.
Ett fyrverkeri gick i luften.
Ett fyrverkeri i alla de möjliga färger.
Det jag vill se är ett fyrverkeri i röd färg.

I minut fyra stannar andningen på alla med andning för IK Tellus.
Mannen, myten, skägget.
Martin Krigh dråsar in i sargen rakt nedanför min plats och blir liggande med smärta i ben och knä.
Han haltar grimaserande av isen och blir sittande i avbytarhytten.
Ser inte jättebra ut.
Andningen för alla med andning för IK Tellus återupptas sju-åtta minuter senare då den gode Krigh kliver in i hetluften igen.
Jag pustar ut en smula.
Aldrig trevligt med spelare som skadar sig.

De bägge lagen får varsin hörna.
Gästerna går bom.
Hemmalaget går ordentligt med bom.
Simon Sandström får på en höjdare som troligtvis gått in i omloppsbana runt vår jord.

En välspelad och spännande match börjar ta form.
Taktik i varje handlande.
Bägge buffelhanarna vill imponera.
Framåt.
Davaj.

Kvarten gången då matchens första målvaktsingripande kom.
Ja, om vi nu vill kalla det ingripande.
Gästernas målis Markus Karlsson tar lyra på ett skott, eller nåt liknande, från andra sidan mittlinjen.
Den hade vi alla räddat.
Kanske.

Minuten senare.
Tellus får sin andra hörna.
Från vänster.
Från hörnet där ”arenaägaren” Fomab ställt upp sina stora maskiner.
Kanske skulle de ha tryckt på sina signalhorn då #18 Martin Deacon skulle peta in hörnan mot hugade skyttar där borta vid straffområdets kant.
#14 Lucas Blom kanske inte får på sin bästa träff genom tiderna.
Men si den halvträffen räckte till framgång och rubriker.
En ormdödare mellan skridskorna i den röda muren.
0-1.

Och värre skulle det bli.
Fem minuter senare.
Fem minuter av spännande kamp.
Fem minuter som också innehöll andningsstopp för alla oss tusenden och åter tusenden med rödvit andning.
Två röda kolliderar med varandra och blir liggande.
Tyst på läktaren.
Med den skadelista vi har just nu behövs ju definitivt inte en till.
Det blev inte så.
En kollektiv suck av lättnad.
Men sucken av lättnad övergick till ett stön av förbannelse.
0-2.
Ett vackert stycke.
Men kopiöst dumt.
En lång, rund och cerise boll av försvarare Fredrik Hansson tas ned på ett mirakulöst sätt av #81 Marcus Magnusson bakom ryggen på röd försvarare och han vispar elegant in gästernas andra.
Jag muttrar något om att den nedtagningen kommer han aldrig mer lyckas med om han så försöker varje dag tills han uppnår min ålder.
Men snyggt var det.
Och dumt.

Två måls uppförsbacke.
Såja Wikström, inte börja hänga med nacken nu.
Såja, såja.

En och en halv minut med övertalning.
Backen blir lite mindre.
1-2.
Ivan Detsura.
Micke Jansson, som flyttats upp i frontlinjen, utnyttjar ett misstag i gula försvaret och hittar snabbt sin ryske kollega.
Hoppet kom tillbaka.
Hörde jag någon som börjat misstro?

Vi hoppar fram sju minuter.
Tjugonio på klockan.
Kalix har fått sin tredje hörna.
Från höger.
Ismaskinernas egna hörn.
Pang.
För tjugonio minuter sedan sköts det raketer där bakom reklamplanket.
Nu sköts det en rysk raket.
2-2.
Anton Voronchikhin.
Hade målmannen satt dit handen hade han fått åka hemåt i natten med ett stort paket av gips över tummetott och de övriga fyra fingrarna.

Bra match nu.
Jag gillar det jag ser.
Täta försvar.
Luriga anfallsförsök.
Tempot är högt.
Än en gång tänker jag på hur man kan välja bort detta för en annan sport på is där sargen är högre och bollen plattare.
Och svart.

I minuten trettiofyra.
Ni vet den som ska rivas och i himlen gå in.
Vi tror på himmelriket då vikarierande forward Jansson styr in bollen i nät efter ett fint anfall längs sargen nedanför läktaren.
Hurrarop.
Som tystnar när vi ser en domare stå med en arm i luften.
Tyvärr var det nog korrekt dömt.

Lika på två fortfaranade då.
Och fortsatt välspelat.

Trettionio.
Nu.
Nu gör han ett godkänt mål.
#18 Mikael Jansson.
Micke Luke.
Drar snabbare än sin egen skugga då han med ryggen mot mål nyper till efter förarbete av såväl Elis Lindgren som Ivan Detsura.

Knappt hinner jag notera detta.
Så smäller det i andra målet.
Det tog femtionio sekunder.
Och det är alls icke ovanligt.
Kalix Bandy tar ledningen.
Och får ett i baken per omgående.
3-3.
Tobias Björklund.
Som senare får pris som bäste gul.
Olov får samma pris som bäste röd.

Strax innan paus sveper ett garail över planen och får mig att hurvas i en annars ljuvlig vinterkväll.
Strax innan paus sveper en vindby över planen och får mig att frysa litegrann i en annars ljuvlig vinterkväll.

Rast
I pausen besöker jag det nya kansliet.
Febril aktivitet och diverse vinnare dras.
Lotteri, bollkastning och annat smått och gott.
Jag går slokörad och tomhänt ut.
Med mina slokande öron ser jag Kalix Bandy göra avslag för den andra och sista halvleken.
Viktigt att påminna om att det är den sista.
Oavsett.

Halvlek II
Ivan är nära någon liten minut senare.
Målis Karlsson räddar.
Vet inte riktigt var bollen tog vägen.
En av hans kompanjoner uppfattar det hela och vispar undan den boll som för ett andetag låg helt tillspillogiven.
Målmannen får bjuda sin medspelare ur godisåsen på tåget mot Stockholm.

Nnnnnneeeiiijjj!!! i publiken då Micke Jansson missar en nedtagning i fritt läge.
Apropå publik.
Det var länge sedan det var nästan femhundra runt isen.
Heja alla.
Kul att ni kom.
Välkomna tillbaka.
För jag hoppas ni insåg att det här med bandy, det är inte så dumt det.

Nu börjar gästerna ta över lite.
Liten känsla av olust kryper innanför lagren av tröjorna jag bär.
De rödas anfallsspel hackar lite.
Försvarsspelet är klockrent men njaää lite olustigt.
Då är det tur att vår målvakt heter Oskar Sundqvist.
Ikväll var han i världsklass.
I den minut som nu råder gör han två högklassiga räddningar.
Wow.
Ett närskott där all lokal press i huvudstaden redan satt rubriker om mål.
Strax därpå nyper han en riktig kula från frislagcirkeln ungefär.
Tecknarna i Buster får nåt vått i ögonen då de ser den räddningen.
Å andra sidan fick jag det också.
Fenomenalt.

Det var femtioandra det.
Vi lämnar den och söker oss fram till femtiosjätte.
Matchens snyggaste sekvens.
Oskar gör en ny femstjärnig räddning.
Blixtsnabbt utkast till Ivan Detsura som tar ner boll i fart……..nästan.
Tyvärr missar han i nedtagningen.
Men i sanning en snygg sekvens.
Hade det blivit mål hade jag ringt frimärkesmålare runt om i landet.

Det är tur brandkåren i Kalix har ställt upp en brandbil för visning.
Vår målis Sundqvist är glödhet nu.
Nu räddar han ett friläge från höger.

Upp till timmen.
Det faller någon enstaka snöflinga nu.
Med betoning på enstaka.
Knappt märkbart.
Och Tellus får sin hörna nummer åtta.
Från vänster.
De röda protesterar vilt.
Menar på offside i momentet innan.
Domare Andersson viftar bort de protesterande som om de vore en myggsvärm i midsommartid.
Schas!

Och givetvis.Skott i virket.
Retur i mål.
3-4.
Målskytten heter Filip Skoglund.
Han har gjort mål förr.
Och lär göra det igen.

Om det kröp av oro för en stund sedan så är det vild galopp av oro nu.
Vi är så mycket värda en poäng, minst.
Kämpa röda!
Kalix försöker nu flytta fram manskapet.
Anförda av oförtröttlige Anton Voronchkhin pumpar man på.
De gula har med sig cementsäckar och tapetklister för att täta framför sitt område.
Och så har de ju #22 Mats Wilander…..förlåt Ivan Lendl……eehh Hampus Krantz där längst bak i försvarslinjen.
Jösses, vilken herre på det här med tennisspel.
Det föranleder mig att fråga mig själv:
-Har karln missat ett enda slag under hela matchen?
-Tröttnar aldrig Voronchikhin?
-Har pingviner knän?

Där står jag och grubblar när Kalix kvitterar.
4-4.
Ännu en vackert bandymål.
Långboll från oförtröttlige Voronchkhin till Robin Alamaa som med en elegant passning bakom ryggen hittar Ivan Detsura.
Han gjorde Kalix första.
Nu gör han Kalix sista.
Och klockan på sjuttio.

Tjugo minuter av hållen anda, hållna tummar och kramande av gast senare är det över.
Snöflingorna är obetydliga och poängen är så välbehövlig och rättvis.
Ett skadedrabbat Kalix gör en riktigt bra laginsats och så mycket väl värd poängen.
Och banne mig om inte all publik är rätt nöjd också.
Den berömda bandyapplåden ljuder över arenan.
Ni vet.
Tjocka vantar.
Tjoff, tjoff, tjoff.

Tack för underhållningen alla spelare i de bägge lagen.
Det här var en match i min smak.

Klockan är nu 21:35
I detta nu rullar ett tåg genom natten med destination Stockholm.
Ombord sitter ett glatt gäng som ska spela hemmamatch på söndag.
Mot ett lag från en ort de lämnat för någon timme sedan.

// Sargis