partners-in-top

Det är dags nu

Äntligen!
Efter tjugosju sorger och fyrtioåtta bedrövelser.
Kalix Bandys resa genom Allsvenskan rullar igång.
Resan genom vintern.
En vinter som, när jag skriver detta, plötsligt har blivit vinter.
Kalix glänser i ett solsken av klass och den snö vi fick under veckan gnistrar som matta av kristaller.
Termometern visar friska -12 och vimpeln hos grannen mittemot hänger orörlig.
Ibland är vintern vacker.

Bandyn är alltid vacker.
Och Kalix Bandys resa genom vinter och Allsvenska börjar med en resa.

Första stopp, Karlstad.
Boltic.
Tingvalla Isstadion
En mytomspunnen arena där osannolika framgångar nåddes under några magiska år i slutet av sjuttio- och början av åttiotalet.
Under de hängande lamporna spelade gräddan av svensk bandy sig fram till tio raka finaler som fyllde prisskåpet i klubbrummet med åtta pokaler av ädlaste sort.
Efter den åttonde pokalen begärde städpersonalen lite respit för att hinna med i allt putsande så laget släppte finalen till andra intressenter i tre års tid innan man klev in i finalen igen.
Två år i rad fick bussen styra hemåt i tystnad innan det åter sjöngs glada Sven-Ingvars toner från sätena bakom chauffören.
Ännu en pokal och hela Karlstad firade.
Städpersonalen suckade.
Då var året 1995 och efter det tog sagan slut.
Boken stängdes och alla somnade sött.

Förra säsongen var Boltic uppe hos oss..
När laget kom till hotellet i Luleå möttes de av en samling snögubbar från Lidköping som just anlänt från Kalix efter en parodi till bandymatch där ystra snöflingor gjort allt omöjligt.
Mörka tankar åkte genom tankarna på värmlänningarna.
När de, dagen efter, anlände till arenan där Kalix Bandy väntade var vintern som vintern är när den är som bäst.
Borta var snöovädret och solen hade tagit kommandot.
Tränare Pål Hansen hade goda minnen från Kalix och matcher med massor av folk runt isen.
Efter den matchen har han nog fortfarande goda minnen men dock inte med massor av folk.
Boltic vann matchen med 6-3.

Och apropå Tingvalla Isstadion med sin hängande belysning.
Invigdes 1967 och är nu i slutet av sin karriär.
Tanken är att spade och hacka sätts i backen nästa vår (2021) och att en ny och fin byggnad med en isbana ska stå färdig till säsongstarten hösten 2023.

Efter lördag kommer så söndag.
Och söndagen innebär, för det resande bandylaget från norr, ett stopp i landets sjunde största stad.
Örebro.
I Örebro spelar man bandy inomhus.
I Behrn Arena.
Utan ”H” hade vi trott arenan låg i Schweiz huvudstad.
En anläggning som invigdes 14 november 2009 med match mellan hemmalaget och grannen från Västerås, Tillberga.
Men det var ute under stjärnor och måne klubben hade sin gyllene era.
Sextiotre säsonger i högsta serien gav tio finaler och fem pokaler.
Första pokalen släpades hem till stan 1955 och den senaste 1967.
1967 är för övrigt samma år då jag i augusti, tillsammans med grannen Elisabeth, traskade iväg till min allra första skoldag.
Då hade jag nog ingen aning om att ÖSK vunnit sin femte pokal någon månad tidigare.

För nästan på dagen ett år sedan.
I en tid då världen inte hade en aning om vad som väntade runt hörnet.
Första december, första advent, 2019 såg vi de gulklädda vinna en målsnål tillställning på Fomab Arena.
Robin Folkesson gjorde 2-1 till sitt Örebro kvarten före full tid och de siffrorna höll sig hela tiden ut.
2-1 till närkingarna mot ett skadeskjutet Kalix och en lång förbannelse för ÖSK var bruten.
Man hade inte vunnit en enda bortamatch sen den hösten då jag och Elisabeth traskade iväg till skolan ute i Näsbyn.

I år nämns Örebro SK s ganska tidigt när expertisen inom bandy ska räkna upp favoriter till serieseger i Bandyallsvenskan.
Man har också inlett marschen på ett taktfast och strålande sätt.
Två matcher.
Två segrar.
Fyra poäng.
Det är inte svårare än så.
Tunga 8-4 mot Ljusdal efter en inledning som smakade kex, 4-0 efter tjugo minuter och hälsingarna var slagna.
Dagen efter gör man stora 6-1 mot Västanfors.

Kalix då.
”… Det var grabbarna från Kalix, det var grabbar med kulör
Det var grabbarna som var på ett sjuhelvetes humör
Och med munskydd och med handsprit och med blodet rött och hett
Gick till avslag för att skipa rätt… ”

Inte spelat match på lång tid.
Hade en helg i Hälsingland där de mötte Bollnäs (3-6) och Edsbyns juniorer (11-1)
På funktionärsträffen en vecka senare fick vi, mellan tuggandet av smörgåstårta, höra av lagledningen att den helgen var mycket lyckad.
Man var mycket nöjd med det man sett och såg med tillförsikt fram emot seriestarten.
Som av kända orsaker inte blivit av förrän nu.
Som vi har längtat.

Och det är de här som ska göra denna mörka och genomjävliga tid lite ljusare.

Målvakter.
#1 Oskar Sundqvist.  27 år. Rutinerad, pappersbruksarbetare, och mycket bra burväktare från Pålänge.
#30 Joel Snäll.             18 år. Återvänder efter några framgångsrika år i Vetlandas juniorer. Fick fina lovord efter hälsingehelgen.

Utespelare.

#3  Toni Vanha.           32 år. Ny för året från HSKT.
#6  Jonathan Johansson. 29 år. Lagkapten, försvarsminister. Ger allt i alla lägen och har på senare år visat att han har siktet inställt på hörnskott.
#7 Anton Khrapenkov.    35 år. Ville Vessla. Svårstoppad då han tar fart från sin vänsterhalv.
#8 Niclas Rönnqvist.       24 år. Vände hemåt mitt i förra säsongen. En iller som sliter ont för att sätta stopp för anfallsglada motståndare. Inte många går förbi där.
#9 Robin Alamaa.            27 år. Har Båtskärsnäs någonsin haft en spelare på denna nivå? Målfarlig forward.   
#10 Simon Viklund.         34 år. Stor, tung, svårstoppad. Bra skott och frekvent målskytt. Ovärderlig.
#11 Pontus Bergdahl.      26 år. Ny från grannen KBK. Stor, tung och ett fruktat skott.
#12 Claes Karlsson.           22 år. Ung och mycket lovande. En blomma som jag tror kommer slå ut i full prakt denna säsong
#17 Johan Sundquist.   30 år. Inte släkt med de andra med samma efternamn. En av seriens bästa spelare. Fick förra säsongen spolierad av skada men är nu åter redo.
#20 Robin Larsson. 30 år. Ny från KBK. Gjorde en hel del mål där.
#25 Mattias Snäll.   22 år. Har ofta varit utlånad till KBK, nu första riktiga säsongen i rött. Ett mycket spännande namn. Storebror till målis Joel och har en syster i Sandviken AIK, Hanna.
#45 Jimmy Berglund.  32 år. Fanns inte en garageport i bostadsområdet Kolkajen i min by som inte var sönderskjuten då han tränade skott som liten knatte där. Gör mål från lägen som inte finns. Pådrivare av rang.
#90 Janne Rintala.    30 år. Återvänder till barndomshemmet efter tio år. SM-guld med VSK. Fick t.o.m lokalradion att göra ett litet reportage inför seriestarten.
#91 Tuomas Mokko.  29 år. Ny från Torneå LRK. Har varit här förr. Intressant att se.
#92 Anton Voronchikhin. 28 år. Oerhört viktig i uppspelsfasen med sitt driv och framåtanda.
#94 Emil Stock.   15 år. En blivande stjärna. Uttagen i sin årgångs landslag.
#99 Niklas Sundqvist.  30 år. Fantastisk skridskoåkning som bidrar i offensiven.

De som står på sidan om och bestämmer över åkvägar och taktiska formler är:
-Tränare: Peter Stock.
-Ass tränare: Pär Nilsson.
– Målv.tränare: Marcus Lindgren.

Materialförvaltarna.
De som aldrig nämns eller syns.
Navet i lagets hjul.
De som får allt att fungera.
De som håller järnkoll och ordning på slipade skridskor och tvättade tröjor är;
Mikael Öhman.
Stefan Stenman.
Sergei Noujdinov.

Jag som skriver heter, som vanligt och av gammal vana, Stefan och jag hoppas inget hellre än att kunna skriva om de matcher som utspelas på Fomab Arena denna säsong.
I skrivande stund har jag ingen aning om hur det blir.
Om jag står där vid räcket nära sekretariatet med immiga enögda glasögon, min penna och mitt block
Min roll i funktionärslivet är ändrad sedan jag för några år sedan, pga min rygg, gav upp min karriär bakom sargen och blev bortalagsvärd.
Men i dessa tider då tiderna inte är som tiderna ska vara har man beslutat att säkerhetsvärden även ska ta hand om våra gäster och kolla att allt står väl till med hälsa och kondition hos dem så jag vet inte hur min vinter ser ut.

Men på nåt sätt ska jag försöka lösa detta.
Om jag så får hyra in helikopter och följa matcherna lite grann från ovan.
Eller låta sy en röd tröja och sätta mig på avbytarbänken.


Håll allt det där ni ska hålla.
Förhoppningsvis ses och hörs vi under vinterns gång.
// Sargis







Fler Artiklar

KrönikaSargvakten Spekulerar
Dagens bandyord
KrönikaSargvakten Spekulerar
Tankar en lördag