top-front-ad

Inför IFK Rättvik

Så är det då äntligen dags.
En evighet sen sist.
Minns knappt hur det var.
Hemmamatch.
Hemma på IP dessutom.
Ett IP med skavanker.

Vad har då hänt sen sist?
Det har varit kallt.
Ordentligt kallt.
Vi har hållits i järngrepp av väderleksgudarna.
Bottenfrusna själar var än man sett.
Vi har legat i fosterställning och kvidit fram konstiga ljud.
Vi har under tidiga morgnar stått utanför dörren och skrikit i falsett.
Svurit osande eder.
Allt i en på förhand förlorad kamp mot dessa vädergudar.

Det största hånet från ovan var ändå kvällen när termometern utanför husets fönster visade kalla tjugosex.
Vimpeln i grannens flaggstång visade med all tydlighet att det inte var helt vindstilla.
Kallare än vad du någonsin kan inbilla dig.
Då hörs ett ljud genom kylan.
Glassbilen.
Glassbilen!
Laddad med iskalla varor.
I minus tjugosex och vind från norr.
Jag är inte säker på att kunderna sprang ikapp till godsakerna.
Jag köpte inget ifall ni undrar.

Och en morgon när jag gav mig iväg för en dag på fabriken visade Skodans termometer trettiofyra.
Trettiofyra.
Minus.
Ojmjakon borta i Sibirien sägs vara den kallaste bebodda platsen på vår jord.
Fnys.
Den morgonen hade de trettiotvå.

Och medan vi har kvidit, skrikit och frusit har det spelats bandy runt om i landet.
Utan en tanke på oss i våra igloos.

Det har spelats ett VM.
Där allt är sig likt.
Same procedure as every year James.
Glada ryssar med guldpokal i händerna och den vackra ryska nationalsången ur högtalarna när finalen var till ända.

Jag var bergis på svensk framgång när Christoffer Edlund vispade in 5-3 med kvarten kvar.
Måhända var di svenske lika säkra.

Det har också spelats matcher i den viktiga Bandyallsvenskan.
Världens bästa Bandyallsvenska.
Många matcher.
Dock utan rödvita män från norr.

Och nu närmar vi oss slutet.
Blott tre omgångar kvar.
Det som nyss började är snart slut.
Sorgligt.
Känner alltid samma vemod då bandysäsongen lider mot sitt slut.
Nåväl, vad har då hänt i denna ohyggligt jämna serie?

Jag hade äran att få besöka dem för någon vecka sedan.
Ett besök jag kommer bära med värme i mitt minne.
Åby/Tjureda.
Nu är de, med stora steg, på väg mot sina drömmars mål.
Elitserien.
Tog en tung seger senast mot det stora hotet från de småländska grannarna Nässjö.
8-3 och nu har de gulklädda tre poäng till godo på AIK inför de tre avslutande omgångarna.
Fem pinnar ner till just Nässjö som nog kan räkna bort direktplatsen.
Nässjö, som jag känner en stor tacksamhet till då de skänkte en fin slant till vår förening i samband med branden, får dessutom passa sin rygg.
Ett rödklätt gäng från Lidköping har fått vittring.
En futtig lite pinne skiljer.
I tisdags gjorde Christoffer Norin och hans kumpaner smulor av IFK Kungälv i en match som gällde vilka som skulle ta häng på topptrion.
10-1 är siffror som inger respekt.

Ljusdal som var med där uppe vid dörren till festvåningen föll pladask mot våra kommande motståndare och dörren stängdes med en smäll.
Samma dörr som stängdes för laget under E6:an, IFK Kungälv.
De bägge har tre pinnar upp.
Det KAN gå.
I denna serie är det enda säkra att inget är säkert.

Bottenstriden är också intensiv.
Anrika Västanfors får tyvärr lämna skutan.
Katrineholm får med största sannolikhet inrikta sig på kvalspel.
I kampen om att undvika detta förhatliga kval har vi unga TB, lördagens lag på vårt IP, IFK Rättvik, och Peace&Love.
De bägge lagen från masriket har två pinnar upp.

På våningen under har lokomotivet Karlsborg BK tuffat på som om morgondagen inte fanns.
Det började med en vinst.
Och fortsatte med en till.
Och en till, och en till, och en till……..
Elva matcher, elva segrar, innan sviten bröts nere i Östersund, staden där hugade damer och herrar snart ska åka skidor och skjuta prick i ett världsmästerskap.
Seriesegern var bärgad redan innan den förlusten.
I sanning imponerande.
Nu väntar ett kval för det gulsvarta laget från den lilla bruksorten en mil öster om Kalix.

Uppe i festvåningen blev Villa/Lidköping, föga förvånande, efter senaste matchen klara seriesegrare med två omgångar kvar.
Inte många är förvånade.
I alla fall inte jag.
Noterbart där är också att mästerskytten David Karlsson bombade in sin tionde straff av tio möjliga.
I sanning imponerande.
Nykomlingarna från Falun och Frillesås får kvala för sitt fortsatta deltagande bland överklassen.
K Tellus får, mest troligt, packa ihop sina kostymer och lämna.
Tråkigt, kan jag tycka.
Elitserien tappar rätt mycket skäggväxt.

9 februari.
Gamle fotbollshjälten Johan Mjällby fyller fyrtioåtta och ”Frukostklubben” sändes för första gången denna dag 1946.
Jadå, Sigge Fürst var programledare.
Det är också dagen då IFK Rättvik kommer upp till oss för att möta stolta Kalix Bandy.
Domaren blåser igång drabbningen på slaget 14:00.
Då är vi alla där.

I vårt matchprogram finns följande att läsa om lördagens motståndare.

IFK Rättvik
Han kom från Rättvik, orten med sina dryga femtusen invånare och en av våra största travhästar genom alla tider, Ego Boy, begravd i vinnarcirkeln på travbanan.
Mannen som fick, åtminstone, mig att sitta som klistrad då det var tävling i skridskoåkning.
Varv efter varv på en bana.
Hasse Börjes tävlade inte i många varv.
Hans favoritsträcka var 500 m vilket är drygt ett varv.
Och som han tävlade!
1972 gick OS i japanska Sapporo, Hasse B. bar den svenska fanan vid invigningen och bar en silvermedalj runt halsen efter tävlingen på just 500 meter, endast slagen av tyske Keller med två ynka tiondelar.
Börjes hade också världsrekordet på sträckan under många år.
För bandylaget gäller det också att vara snabb på skridskor men tränaren har nog fått dem att inse att de inte kan åka runt, runt, där ute.
Och det är bara 86 mil till Rättvik.



Fler Artiklar

Information
Dam